befrielsepedagog.blogg.se

 

Att nu stå vid ett vägskäl i livet framkallar en viss reflektion och tillbakablick. Jag ska bli förälder och mitt fokus ska flyttas från jobb till familjeliv. Ibland kan jag tänka tillbaks på de tre fantastiska mötesplatser som jag fått bygga upp tillsammans med ungdomar i Lund, Malmö och nu i Eslöv. Där jag sett mina medmänniskor som likvärdiga och jämställda och samtidigt brukar jag skämta om att jag har inte ett barn jag har flera hundra.

 

Nu omkastas min verklighet till att jag faktiskt kommer att ha ett barn och en familj. Men alla ni som jag fått möta och möter varje dag ni är fantastiska och det är ni som gör mig till en kompetent pedagog och medmänniska. Jag saknar er lika mycket som ni utrycker att ni saknar mig. Att få höra av er alla vissa varje dag, andra någon gång ibland på ett mail, på stan, på festival och vissa som man minns i sin egen själ. Är nog ett bevis på att vi delat liv och skapat bärande relationer med varandra. Om ni väljer att fortsätta bära den kampglöd och tro på förändring som vi delat kan världen bara bli en bättre plats. Bygg era egna kulturföreningar, mötesplatser, manifestationer, Kraftstationer och festivaler. Utgå från er själva och de människor som ni möter. Lyssna inte på politiker, präster och andra förmedlare av förtryck!

 

Fortsätt att spela er musik, fortsätt skapa, fortsätt leva och tro på framtiden! En tanke som ofta landar i mitt inre nu är om jag kanske skulle gå i pension som pedagog och fritidsledare. Beslutet får tas när jag blivit förälder först då börjar nästa del av livet. Kanske är det nya utmaningar som väntar…

 

Ni ska i alla fall alla ha ett stort TACK!