Om du levt i Vietnam hade du varit död!
Kategori: Befrielsepedagogik
För ett tag sedan träffade jag en person (Kinesisk Läkare) och beklagade mig kring hur svårt det kan vara att behålla en jämn energi och ett positivt tänkande. Hen kontrade direkt med att helt rationellt säga: Om du levt i Vietnam hade du varit död! (Hen syftade på min lungkollapser som i många delar av världen gett mig en direkt plats på bårhuset. Då det är få förunnat att ha råd med sådan läkarvård i många delar av världen)
Kanske är det så att en bild av ständig lycka målas upp av oss själva och framförallt av en läkemedelsindustri, reklamföretag och andra vinstdrivande instanser. I det stora hela bygger det mediala budskapet på att du som individ inte är tillräckligt lyckad, framgångsrik eller lycklig.
Vill vi då vara lyckliga?
Vad är lycka?
Eller handlar det framförallt egentligen om att få vara den man är. Att tillåta sig själv att känna sig nöjd och tillfreds med sig själv? Att inte alltid vara på topp, att få känna toppar och dalar. Att inte tro att alla andra är så mycket mer lyckade och lyckliga.
Ständigt måste vi nog påminna oss själva om de ”små” enkla sakerna i vår vardag som ger oss kraft. Att lyfta inte bara oss själva utan varandra på ett ödmjukt sätt inför våra egna ”snea” bilder av oss själva.
Ibland kanske det behövs ett rakt påstående i stil med: Om du levt i Vietnam hade du varit död!
