# Bärande relationer och brustna knoppar #
Kategori: Befrielsepedagogik
Därför tror jag att det är viktigt att just reflektera kring just det faktum att om vi som ledare och pedagoger har ambitionen att bygga bärande relationer med de vi möter. (Med det menar jag relationer som bär i livets olika skeenden) Visst det kan ses som en ambition utöver vår roll och identitet men om inte ambition är hög blir resultatet ofta rätt så lågt. Om vi inte vill göra vårt bästa och vårt yttersta tror jag att fokus ofta blir på redan förutbestämda produkter och rammar. Men om vi är engagerade, intresserade så kan processer ta plats som aldrig kan fångas i en slutlig produkt utan i en utvecklingsfas i mänskligt växande. Om vi inte utmanas av det vi gör, bör vi nog göra något annat! För till den insikten har jag kommit att mitt liv är för kort att slösas bort på trångsynta och inskränkta miljöer. Jag vill vara inspirerad, glad och engagerad inte bitter, uttråkad och missunnsam.
Mitt liv ska levas fullt ut och med ambitionen att det är idag det sker… Inget kan skjutas på morgondagen… det som sker det sker just nu! Kanske redan i nästa möte. Kanske i en bärande relation nära dig. Oavsett vad andra tänker ser jag kraften i de bärande relationer jag fått vara en del av de senaste åren. Om inte relationen mellan oss människor bär, vart ska vi då sända vårt hopp?
