Ångesten härdar!
Kategori: Tankar
Idag är jag sjuk… kan inte gå till jobbet!
Kroppen vill men själen vägrar lämna huset.
Men man skulle kunna säga att jag nog börjar bli frisk. Bara det att sätta sitt eget mående före jobbet är en styrka och ett friskhetstecken. Lika svårt som jag själv hade innan att förstår att man kan vara sjuk i själen kan jag tänka mig att andra har svårt att se vad jag nu går igenom.
Men var det detta jag drömde om?
Att ha sitt ”drömjobb” och ha uppnått nästan alla mål jag satte upp för snart tio år sedan… men att behöva offra så mkt av mitt mående, min fritid, min musik, mina relationer…
Var det värt det? Alla sa att det var drömmar och en utopi… jag har uppfyllt det två gånger!
Min arbetsledare sa till mig för någon vecka sedan – Du är inte sjuk, du är i en kris! På något sätt känns det bättre att tänka utifrån en kris.
Jag ångrar ingenting av det jag uppnått, förverkligat, krigat för och vandrat vid sidan av ungdomar och unga vuxna i snart tio år. Ungdomsdiakoni, församlingspedagogik och befrielsepedagogik är starka ledord i min kamp för ungdomars rätt till eget ansvar och en självklar plats i vår värld.
Jag ångrar att jag lyssnat på så många ”vuxna” och trångsynta människor. Det är oftast ungdomar som jag beundrar för deras oförstörda längtan inför livet. Kyrkan byggs av präster därför är den oförankrad i människors liv. Skulle den byggas av barn & ungdomar och pedagogik så skulle den vara levande!
Men jag vet att även om man tror att livet ska vara på ett visst sätt så kallar Gud till nya uppdrag och utmaningar. Jag har lärt mig att jag kan uppnå i princip allt jag vill och jag vet att jag kommer att fortsätta att göra det oavsett var jag väljer att gå.
Som moder Theresa säger, i slutändan är det mellan mig och Gud…
Tyck inte synd om mig eller känn att du ska ”hjälpa” mig… Ni ärliga och inspirerande människor jag älskar ni är viktiga som ni är och har alla en självklar plats i mitt hjärta. Ni som falska försöker vinna vänskap och status försök med någon annan för jag tror på ärliga och sanna möten allt annat är en förolämpning mot människans natur…
Familj, vänner, ungdomar och andra som upplever att ni inte betyder ”så mycket” i mitt liv, ni är just dem jag älskar mest!
...
