Äktheten
Kategori: Befrielsepedagogik
Ofta pratas det om barn och ungdomars möjlighet till delaktighet och påverkan av den egna verksamheten. Allt för ofta stannar det precis också just vid att bara vara en liten del som de har möjlighet att påverka.Om ens det..
Ledare och den kultur som råder i verksamheten tenderar snarrare till att än mer visa på skillnaden mellan vuxna och barn. Vuxna bestämmer och barn tillåts vara med i en begränsad påverkansform. Visst är alla verksamheter och dess representanter snabba med att hela tiden förklara hur delaktiga och fri barnen är att få utrycka sig. Samt att alla mål i teorin också fungerar i praktiken.
Själv tror jag att en ständig kritisk syn på sig själv som ledare och den verksamhet som man tillsammans med barnen representerar. Skapar en vaknare och mer uppmärksam blick på hur den praktiska realiteten faktiskt tar sig utryck. Många pedagoger lägger mer tid på att låna, sno och inspireras av andra pedagogers tankar och modeller. Men de skulle lagt mer tid på att faktiskt tänka helt utifrån vilken miljö, vilka behov och vilka deltagare som de är satta att verka utifrån. Vilka är målen för verksamheten? Framförallt vilka är mina egna styrkor och svagheter som ledare?
Om äkthet skulle gå att mäta i en verksamhet så skulle den enligt mig ha sin början i hur delaktigheten och medskapandet bars upp tillsammans med barnen. Delades utifrån en mer jämställd syn och insikt!
